Debatt: Ålderismen bryts inte utan industrin
Repliken publicerades ursprungligen i Dagens industri den 21 september 2026.
Den svenska arbetsmarknaden har ett åldersproblem. Erfaren kompetens sorteras bort samtidigt som arbetsgivare vittnar om kompetensbrist. Regeringens Nationella råd mot ålderism är ett viktigt initiativ, men utan industrin i rummet riskerar man att missa målet.
Rådet skriver självt i Dagens industri att arbetsgivare måste engageras och att arbetet ska leda till konkret förändring. Bland de första åtgärderna finns en kartläggning av ålderism på stora myndigheter och statliga bolag. Det är bra. Staten ska föregå med gott exempel.
Men om ambitionen är att förändra svensk arbetsmarknad räcker det inte. Att lämna industrin utanför är att bortse från en avgörande del av arbetsmarknaden.
Arbetslivets åldersnormer förändras inte utan de arbetsgivare som anställer och utvecklar stora delar av Sveriges kompetens. Förändringen måste ske hos företagsledningar, rekryterare och chefer som avgör vem som får chansen.
I Dalarna har industrin länge behövt tänka bredare kring kompetens. Arbetskraftsbehovet är så stort att erfarenhet inte kan sorteras bort på grund av födelseår. Företagen har länge rekryterat äldre och vet att åldersmångfald kan stärka organisationen och öka produktiviteten genom att förena olika erfarenheter och kompetenser.
I Dalainitiativet har Dalarna Science Park, SSAB, Hitachi Energy, Boliden Garpenberg, Stora Enso Fors och EcoDataCenter gått samman för att ta tillvara erfaren kompetens, bredda rekryteringen och möta industrins långsiktiga kompetensbehov. Dalarna behöver rekrytera omkring 30 000 personer, varav cirka 3 000 inom de industrisatsningar som nu genomförs i regionen.
Behovet av förändring är väl belagt. En färsk rapport från Arbetsförmedlingen visar att personer över 55 som blir arbetslösa oftare fastnar i långtidsarbetslöshet. Problemen börjar tidigare. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare minskar redan i 40-årsåldern.
Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson har visat samma mönster i ett experiment med över 6 000 fiktiva jobbansökningar. För sökande i 60-årsåldern var svarsfrekvensen mycket låg.
Det får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Pluskommissionen beräknar att utestängningen av senior arbetskraft kostar Sverige över 70 miljarder kronor per år i förlorad BNP. Tre av fyra arbetsgivare saknar strategier för att rekrytera personer över 60.
Det som saknas är alltså inte mer kunskap, utan handling. Arbetsgivare behöver verktyg för att rekrytera och utveckla människor längre upp i åldrarna. Det behövs bättre möjligheter till vidareutbildning och kompetensväxling, flexiblare karriärvägar och arbetsmiljöer som gör att fler kan och vill arbeta längre.
Rådet skriver att satsningen ska vara mer än symbolisk. Därför behöver det kompletteras med representanter från industrin och knytas närmare arbetsgivare som kan omsätta ambitionerna i praktiken. Annars riskerar arbetet att stanna vid just goda ambitioner snarare än konkret förändring.
Därför kommer vi att bjuda in den minister som efter valet får ansvar för frågorna och Nationella rådet mot ålderism till Dalarna.
Kom hit. Möt industriföretagen. Se kompetensbehoven och arbetet som redan pågår. Låt oss diskutera vad som krävs för att fler ska kunna, vilja och få möjlighet att arbeta längre.
Alla goda krafter behövs i kampen mot ålderismen. Precis som i andra stora samhällsomställningar går det inte att lämna industrin utanför.
Angelica Ekholm, talesperson för Dalainitiativet och vd, Dalarna Science Park
Annika Lidefelt, Chief People Officer, EcoDataCenter
Anna-Carin Sundström, kommunikationschef, Stora Enso Fors
Helena Holmlund, HRBP- och kommunikationschef, Boliden Garpenberg
Martin Sangve, HR Director Hitachi Energy Sweden